Material och konstruktion

Material och konstruktion

Beroende på hur man definierar spabad så kan typer av spabad skilja sig kraftigt. Som tidigare nämnts fokuserar spabadsskolan på spabad för utomhusbruk. (Dessa kan, om plats finns, placeras inomhus).

Material

Spabad för utomhusbruk finns i många olika utföranden och material. De vanligaste materialen för själva karet, sittytan, är; akrylplast och ABS-plast. Utöver det finns det; glasfiber, gummi, aluminium, trä och pvc-plast. Det sistnämnda återfinns framför allt i uppblåsbara spabad. Valet av färger för insidan är, i princip, obegränsat där leverantörerna styr utbudet gentemot efterfrågan.

Akrylplast är det material som de flesta av tillverkarna använder. Anledningen är i första hand att ytan går att få med olika strukturer och ändå vara stryktålig och tät. Den kan göras slät som marmor eller strukturerad som en granithäll. Om ”marmorn” är känslig för repor och torkade vattenfläckar syns lätt, så är ”granithällen” dess motsats. Repor och vattenfläckar syns inte över huvud taget. Akrylplasten är lätt att hålla ren och kompletteras ofta med Microban. Ett varumärke från en tillverkare som heter Lucite. Microban är ett antibakteriellt ämne som blandas i akrylplasten vid tillverkningen och gör så att bakterier inte kan föröka sig. Detta skydd avser ytan ovanför vattenlinjen. Huruvida det är viktigt att ha Microban eller ej, tvistas det om. Det som kan sägas är att det rent tekniskt fungerar och att det möjligtvis är att föredra på spabad som inte används under längre perioder.

ABS-plast är också det ett stryktåligt material. Ytan görs ofta strävare och många upplever det som mindre ”halkigt” än den marmorliknande akrylplasten. Den är mindre benägen att repas och har en mycket bra livslängd. Dessutom är den tacksam i tillverkningsprocessen då den kan formas i olika tjocklekar. Det som talar emot ABS-plast kan vara att vissa fläckar är svåra att få bort. Tusch, pvc-plast och allt med lösgörande färg i sig kan fastna i ABS-plasten och sitter då kvar. Några av branschens ledande aktörer har haft ABS-plast i många år med stor framgång.

Utsidan av ett spabad kan utformas helt efter egna önskemål. Sten, stenimitation, trä av olika slag, träimitation, plast, rostfritt stål, etc. Färgkombinationerna är än fler. Värt att tänka på är spabadets placering så färger på utsidan och lock passar in med omgivningen. Ett spabad på bild eller i en butik kan te sig annorlunda ute i det fria.

Det vanligast materialet på utsidan av ett spabad idag är syntet. Vanligtvis ett kompositmaterial tillverkat för att stå emot väder, vind och tidens tand. Flera av dessa är i träimitation och svåra för ögat att skilja från vanligt trä. Tidigare gjordes de flesta i trä och än idag är det många som uppskattar det framför konstgjorda material.

Trä är, som bekant, ett levande material och behöver underhåll därefter. De vanligaste träslagen använda idag är; redwood, cederträ och mahogny. I viss mån har även furu ökat i användande. Redwood, som i USA är väldigt populärt tack vare sin röda färg, har visat sig ha kortare livslängd och klarar inte alltid spabadets egentliga livslängd. Det multnar/ruttnar om man inte är noggrann i sin skötsel. Ceder är gulaktig i sin färgton och är starkare än redwood. Färgen och materialet har gjort det populärt, framför allt, utanför USAs gränser. Mahogny är ett hårdträ vilket gör det starkare än både redwood och cederträ. Materialet, som är att jämföra med teak, är det som nordamerikanen föredrar till exklusiva utemöbler före något annat material. Det förklarar just varför vi i Europa ser så få spabad i teak. Oavsett träslag kan de, vanligtvis, fås även färgsatta och generellt är de alla behandlade på något sätt för ökad livslängd.

Isolering

På den svenska marknaden finns ett stort antal olika fabrikat av spabad. De flesta som säljs för utomhusbruk har någon form av isolering utöver locket. De som är helt oisolerade klarar inte av vårt klimats stränga kyla. Många gånger finns också andra aspekter som gör ett oisolerat spabad till ett sämre val. Troligtvis är det anpassat till ett varmare klimat vilket kan identifieras på att det oftare är grundare. Självklart blir också energiförbrukningen avsevärt högre om det överhuvudtaget klarar sig ifrån att frysa helt.

Det finns i huvudsak två teorier när det gäller isolering. En talar om ”full foam” eller skumfylld isolering, den andra handlar om luftspalt- eller skalisolering.

Den förstnämnda innebär att allt tomrum mellan panel och kar fylls med isolerskum. Skummet tätar till så rör, slangar och annat bäddas in i isoleringen. På så sätt finns minimalt med luft mellan panel och kar. Kylan hålls på längsta möjliga avstånd från vattnet. Denna isolering kan dock göras på många olika sätt och med skiftande kvalitet. Först och främst kan det skilja på isolerskummets isolerförmåga men också på hur mycket som fylls på. Dessutom kan det vara av vikt huruvida det är isolerat i botten eller ej. Kanske inte så viktigt om det står direkt på en grusbädd men väl så viktigt om det står på ett trädäck där vinden och kylan kommer åt underifrån. (Ett enkelt tips är att tilläggsisolera med frigolit under ett trädäck). När isolerskum används ska inte pumpar och elektronikskåp täckas helt då dessa kan överhettas.

Skalisolering innebär, som det beskriver, isolering av skalet kring utrymmet under karet. Panelens väggar och botten isoleras med olika material. Värmedukar, kompositmaterial eller glasfiberull. Här ligger rör, slangar och övriga komponenter fritt under karet. För att inte skapa ett vakuum bör det finnas någon form av ventil för att kunna suga in luft till pumparna. Denna teknik kan jämföras med isoleringen av ett hus men där också ”taket”, locket, är viktigt att hålla tätt då värmen stiger. Denna teknik kräver en bättre bottenisolering än isolerskumsmetoden då slangarna under karet är utsatta för direkt kyla.

Vilken metod är då bäst? Här går meningarna isär. Energimässigt finns det inget som pekar ut den ena metoden som bättre än den andra, förutsatt att de båda är väl tillverkade. De som framhäver isolerskumsmetoden säger att det är mindre risk för kondens och att slangarna sitter väl fast i skummet vilket eliminerar risken för att de kan skaka sönder över tiden. Detta är, i princip, motargumentet från de som förespråkar skalisoleringen; om något händer är det lätt att komma åt slangar mm.
Vid skalisolering bibehålls värmen från pumparna i luftrummet närmast karet och hjälper därigenom till att värma vattnet. Vid isolerskumsmetoden är det däremot ingen risk för överhettning av pumparna samt att den luft som behövs till alla pumpar oavsett metod tas från det lilla ”hålrum” som finns närmast pumparna som är varm. Skalisolerade spabad måste ta sin luft utifrån vilket innebär kalluft större delen av året. Vissa hävdar att ett skalisolerat spabad låter mer då luftrummet skapar resonans och förstärker ljudet från pumparna. Andra säger att ett hus inte skulle byggas med pannrummet vid sidan av fastigheten utan alltid i källaren, detta för att ta vara på värmen som pannan genererar. Ytterligare argument lutar däremot åt isolerskumsmetoden med det enkla faktum att det torde finnas en anledning till att fler än 90 % av tillverkarna använder just isolerskum och inte skalisolering, trots att det kostnadsmässigt går på ett ut. Alla har sina argument och sammanfattningsvis kan sägas att för dig som användare så spelar metoden ingen avgörande roll när det gäller energiförbrukning eller funktion. Tipset är att söka de som kombinerar de två metoderna.

Stomme

Stommen, d.v.s., den bärande konstruktionen kan skilja spabaden åt i viss mån. De två mest förekommande varianterna skiljer sig endast åt via vilken typ av material som används. Stål eller trä. Ramen sitter oftast likt ett regelverk i botten och på sidorna under panelen. På denna ram hängs eller fästs karet. Den används också för att säkra pump- och slangfästen samt det yttre skalet i form av panel sidorna och plast eller träbotten undertill. Vad är att föredra, stål eller trä? Även på detta område går meningarna isär. Vissa hävdar att det mest handlar om en marknadsföringsåtgärd och att funktionen inte presterar någon påtaligt skillnad. Skillnaden som ändå går att fastställa är att stål rör sig mindre än trä vid påfrestningar men rör sig mer vid temperaturskillnader. Båda materialen håller tillräckligt länge för att motsvara ett spabads livslängd. Prismässigt skiljer det heller ingenting.

Ytterligare konstruktioner går att finna på marknaden om än inte så ofta. Exempelvis en ”självbärande” konstruktion som bygger på skalisoleringsmetoden, d.v.s., då spabadet isoleras med isolerade paneler istället för isolerskum i luftrummet under karet. Dessa paneler görs så pass starka att ett regelverk inte behövs. Karet hängs direkt på panelerna som bara kompletteras med en kraftig botten. En fördel med denna konstruktion är lägre priser och mindre vikt. En annan, mer ovanlig, är den helgjutna konstruktionen där panelen ”fortsätter” ner i badet. Vanligtvis används då ABS-plast eller skumplast. Ett antal uppblåsbara spabad står också att finna men är knappast att jämföra med de spabad som nämnts ovan. Livslängden och tåligheten är sämre samtidigt som prestanda och ergonomi är helt annorlunda.

© Copyright 2019